Igår..

..var det 8 långa månader sen du försvann från oss Simon, jag tänker på dig hela tiden och saknar dig så jag spricker, men du har det bra nu, jag vet det! Vi ses snart. Tänk om man bara kunde spola tillbaka tiden? Då skulle jag spolat tillbaka tiden till när vi alltid kollade på film hemma hos dig och båda härmade hela filmen hela tiden och när din mamma gjorde varm choklad till oss på kvällen! Men ska jag hålla på såhär så kan jag skriva en hel bok ungefär och det går ju inte. Men jag önskar iaf att jag kan få spola tillbaka tiden och säga hejdå åtminstonde :( Allting hände så fort och innan det hände trodde man aldrig att något sånt här skulle hända våran Simon. Det har gått 8 månader nu och det känns fortfarande så jävla overkligt men ändå inte på något sätt. Vart är du Simon? Jag hoppas verkligen att du tar hand om alla som finns där uppe, men det gör du för du är underbaraste killen! Det saknas något riktigt stort i Örbyhus och det är du Simon, i miss u sweetiepie! ♥